Blogg



He Som Hänn Hä Hänn Hänna!

Sitter i kyrksalen och skriver. Sista kvällsmötet och är över och visningen av bilder och filmer från veckan som gått är just slut. Tröttheten efter en fullspäckad vecka blandas med otrolig tacksamhet över denna erfarenhet och kryddas med en nypa vemod att det hela strax är över. Men än finns det saker att berätta om.

Igårkväll var det som redan nämnt den traditionella Påsksmällen. Veteraneras kväll. Påsklägertradition av ädlaste slag. Runt om i byn vandrade deltagarna till olika stationer den ena mer kreativ än den andra. Det sköts paintball på självaste påskharen, närkontakten övades då apelsiner transporterades från haka till haka, aptiten retades då marshmallows proppades in i munnen tills de hotade att komma upp igen och uthålligheten testades i vem som orkar hänga längst i en stock. Alltsammans egenskaper som är livsviktiga för överlevnad i Slussfors.

Idag bar det en sista gång ut på skotrarna, denna gång för orientering. Det blev en utmaning som vägde tungt i och med tögraderna och blötsnön. Många och långa blev faståkningarna, men vad gör väl det? En av dagens uppgifter var ju att fotografera bästa skoterkraschen!

Jag råkade i förväg besitta vetskapen att våra kära talare oroat sig lite för hur de skulle kunna hålla folk vakna under kvällens möte. Tröttheten efter en intensiv vecka tär på de allra flesta av oss. Men den oron visade sig helt obefogad! När Petrus med stora stövlar stegar in i Slussfors Adventkyrka och på bredaste norrländska berättar om sin erfarenhet tillsammans med ”hän Jesus” så var allas uppmärksamhet fångad. En rolig och berörande avslutning på Påsklägret med inbjudan att komma och se en Gud som ger andra chanser. Stort tack till Tobias och Liane för en fantastisk insats den här veckan. Ni har berört många och vi tackar Gud att han använt er.

I det jag inser att detta är mitt sista blogginlägg för den här gången känner jag en viss frustration. Det fanns ju så mycket mer jag hade velat dela med er! Det har ju hänt så mycket mer som aldrig dokumenterades! Skratt och skämt i matkön. Djupa samtal med vänner man inte sett på länge. Nya vänskapsband som vuxit fram. Sånger som sjungits. Böner som blivit besvarade. Lekar som lekts och äventyr som aldrig tagit slut. Så till alla er som varit här, och alla er som inte kunnat vara här vill jag rikta en sista uppmaning: Kom tillbaka nästa år! För He Som Hänn Hä Hänn Hänna!

Tack alla för ett fantastiskt Påskläger 2015!

PÅSKLÄGER1511PÅSKLÄGER1525 PÅSKLÄGER15129 IMG_3609 IMG_7487IMG_3615

2 kommentarer


Kramp i fingrarna och tårar i ögonen!

Den här dagen har gett mig två saker. Kramp i fingrarna och tårar i ögonen. Låt mig förklara.

Kramp i fingrarna. Idag bar det återigen av med skotrar upp på fjället. Jag minns inte sist jag hade så mycket kläder på mig. Fyrdubbla tröjor under jackan, tredubbla byxor under täckbyxorna och strumpor i flera lager! Men så lyckades inte heller den arktiska vinden att förstöra min dag. Upp på fjället bar det till en underbar dag med solsken, bländande vackra vyer och sådan härlig gemenskap som man bara upplever när man är tillsammans med vänner ute i Guds skapelse.

Det föll på min lott att åka ”Slussfors bussen”, d.v.s. en skoterdragen, hemmabyggd släde med nio bussäten fastmonterade. Bussen må förefalla komplett med säkerhetsbälten och allt, men låt inte skenet bedra. Säkerhetsbältena får inte användas! Varför? För om, eller rättare sagt när, bussen tippar vill du inte sitta fastspänd på den. Detta lämnar passagerarna med absolut ingenting som håller dem kvar på åket, och absolut ingenting nämnvärt att hålla sig fast i. Det är var jag kallar brutalt roligt! Problemet var bara att ju längre vi for desto fler bitar föll bussen sönder i. Till sist satt vi bara tre passagerare kvar med känslan att släden när som helst skulle kollapsa totalt och någon gran eller snödriva bli vår slutstation. Medan snön yrde upp och isprojektilerna studsade på glasögonen försökte vi krampaktigt klamra oss fast både vid de återstående sätena och vid hoppet om att inte behöva pulsa i snön hela vägen hem. Helt enkelt brutalt roligt!

IMG_3572

IMG_3573

Tårar i ögonen. För det första har jag idag (liksom så många andra dagar här uppe) fått skratta tills ögonen rinner. Till alla er som inte varit på Påskläger vill jag verkligen rikta uppmaningen att komma hit nästa år! Om och om igen imponeras jag både av aktiviteterna, den andliga stämningen och den härliga gemenskapen tillsammans med både nya och gamla vänner. Påskläger i Slussfors är verkligen ett roligt läger!

För det andra hade Tobias ett mycket gripande möte ikväll om Tomas Tvivlaren. Nog känner vi väl alla igen oss i tvivlen, i frågorna, i osäkerheten ibland? På ett mycket personligt sätt framförde Tobias inbjudan att komma och se en Gud som möter oss i våra tvivel, en Gud som inte ger upp på oss, en Gud som inte är färdig med oss. En stark påminnelse om Guds nåd och kärlek som aldrig tar slut oavsett hur det i stunden känns. Kom och se en Gud som tror på tvivlare.

Just nu pågår Påsksmällen. Men jag tror bestämt att rapporteringen från den får sparas till morgondagen. Jag säger tack och god natt.

IMG_3576 IMG_3600 IMG_3601

Inga kommentarer


Vildmännens land!

En duns. Ett plask. Ett jubelvrål från publiken. Välkommen till årets upplaga av Vildmannautmaningen! Men ok…jag ska väl ta dagen i kronologisk ordning.

Sov morgon! Tack och lov! Efter att ha varit vaken sent inatt och beskådat ett grönskimrande norrsken var det välkommet med en timmes extra sömn imorse. Därefter Bibelstudium och Gudstjänst i en kyrksal fylld till bristningsgränsen. Tobias Edlund berättade om Gud vill öppna våra ögon och låta oss se både andligt och fysiskt.

Efter en utsökt lunch bar det av till Vinterland, dvs hockeyplan. Här stod vi återigen mållösa inför Slussforsarnas kreativitet och uppfinningsrikedom. En spektakulär äventyrsbana med trampoliner att hoppa på, snötunnlar att kravla sig igenom, hinder att forcera och madrasser att glida in i mål på hade byggts upp helt i snö (med undantag för trampolinerna och madrassen då såklart)! Det blev många skratt för oss åskådare när den ena efter den andra tog sig an utmaningen att forcera denna bana på kortast möjlig tid. Raden av vackra vurpor, stoiska störtdykningar och graciösa glidningar tycktes oändlig. Som segrare i herrklassen stod till sist Niklas med den fenomenala tiden 13 sekunder. I damklassen stod Esther för en lika enastående seger med 17 sekunder. Stort grattis till båda! Och stort grattis till alla som inte bröt nacken utan slapp undan med endast blåmärken, bulor och blotta förskräckelsen.

(OBS: Om någon som läser detta har bilder från äventyrsbanan så får ni gärna dela med er av dem!)

På kvällsmötet berättade Liane om Nikodemus och utmanade oss att våga ta ställning för Jesus. Han har tagit ställning för oss och gett sitt liv för var och en av oss. Jag måste inflika att mitt i alla de roliga utomhusaktiviteterna här så är de andliga mötena inte att förglömma. Morgon och kväll blir vi andligt påfyllda med mat för själen. Vi blir om och om igen utmanade att komma och se hurdan Gud verkligen är.  Jag vill rikta ett stort tack till Tobias och Liane för deras engagemang och allt de delar med oss.

Och så kom vi då äntligen fram till Vildmannautmaningen! En stor bassäng byggs av snö och fylls med iskallt vatten. Över denna dödens grop läggs sedan ett par stockar. Uppgiften för aspiranterna till segern är sedan att balansera på stocken och samtidigt slå ner sin motståndare med hjälp av en säck. Förloraren störtar ner i ishavet medan segraren kommer ett steg närmare att vinna årets speciella Påskläger-mössa. (Kan inte låta bli att tänka att det är stackaren i isvattnet som behöver mössan mer egentligen, men men…. Nu är det Slussforsregler som gäller) Detta spektakel skulle i för vilken sörlännings som helst te sig som rena rama galenskapen, och det är det också. Men det är ju just det som är så vansinnigt roligt! Anmälningslistan var fullklottrad av ivriga, nervösa, segervissa och skräckslagna delatagare. Alla hade dessutom fått välja ut ett eget smeknamn att kallas upp under av sepakern samt en låt som skulle spelas i högtalarna när kombattanten gjorde sin entré på arenan. Ojojoj vilka shower vi bjöds på! Självaste Clark Kent dök till och med upp i för små kalsonger. Efter många nervkittlande drabbningar stod till slut Saralie och Niklas som segrare i årets Vildmannautmaning. Bastu och varma duschar blev allas belöning efter ännu en dag av äventyr!

IMG_3499

IMG_3514 IMG_3526 IMG_3534 IMG_3536 IMG_3541 IMG_3551 IMG_3556 IMG_3562 IMG_3563

Inga kommentarer


Välkommen till Långfredag i Norrland!

Dag 3 på Påsklägret är i snart över och på schemat idag stod det ”Välkommen till Norrland”. Så vad innebär det? Vad gör man i Norrland? Hurdan är man i Norrland? Vart har vi egentligen hamnat? För att ta reda på det begav vi oss till Slussfors slalombacke där mångfaldiga utmaningar och uppgifter väntade oss. Här följer mina lärdomar om Norrland efter denna dag?

  1. I Norrland är det snö. Mycket snö! Och för att överleva måste man stundtals klara av att pulsa fram i midjedjup snö med armarna fastbundna på ryggen.
  2. I Norrland åker man inte nödvändigtvis bara nedför slalombackarna med skidor, tefat, madrasser och diverse andra farkoster. Man plågar sig lika gärna med att stånka uppför backarna med skidorna på!
  3. I Norrland är det långt till…..ja i stort sett allt faktiskt. Så när närmaste underhållning ligger tresiffrigt antal kilometer bort får man helt enkelt skapa sin egen. Mänsklig bowling, stövelkastning eller varför inte helt enkelt se vem som kan identifiera flest sönderplockade skoterdelar?!
  4. I Norrland har man en ömsesidig, ge-och-ta relation med sina skotrar. Ena dagen låter man skotern dra en långt upp på fjället, och nästa dag så är det man själv som tvingas ta i för kung och fosterland och dra skotern efter sig i ett rep.
  5. I Slussfors (jag vågar inte generalisera hela Norrland på denna punkt) anses det helt normalt att kravla runt på marken med en sopsäck över kroppen. Det är även helt ok att låta sina vänner bindas till händer och fötter, vira in dem i madrasser, och sedan göra allt man kan för att de ska störta handlöst till marken.
  6. En norrlännings grundattityd är ”He kommer int gå”. Men samtidigt besitter de en seghet besläktad med fjällbjörkens. Ett tävlingssinne som får dem att aldrig ge upp, trots sin egen pessimism. De kämpar och sliter hela vägen till slutspel och final och till sist står de som jublande vinnare och säger ”Men he gick ju!”

Sammantaget har jag kommit fram till en sak, en lärdom om Norrland som sammanfattar alltsammans: Livet i Norrland är hårt! Det är branta backar och djup snö. Skotern kan lägga av och falla i sina beståndsdelar. Det är långt till allt och du måste böja djupt i knäna för att klara av det norrländska livets limbodans. Det är helt enkelt ingen idé att lura sig själv med en överoptimistisk syn på tillvaron här i norr. MEN kanske är det just därför som man måste lära sig att möta alla dessa hinder och problem med glatt humör och tillsammans med goda vänner. Inget är så svårt att man inte kan göra det ännu lite svårare och kalla det för en lek. Ingen idé är så galen att man inte kan testa den, om så bara för att unna omgivningen ett gott skratt. Livet i Norrland är hårt och just därför tar man vara på varje minut och snålar inte på chanserna att ha roligt tillsammans. Livet i Norrland är hårt och just därför känner man att man verkligen lever här!

Idag är det ju även Långfredagen och tid för extra eftertanke kring Jesus och hans offer för oss. Ikväll har vi fått ta del av ett mycket och känslosamt möte med Liane och blivit inbjudna att komma om se att Gud gråter med oss i vår sorg och delar vårt lidande. En Gud som inte bara har lösningen på våra problem och sorgen, men en Gud som ÄR lösningen.

 

11131812_10153263040579903_265505562_n

2 kommentarer


Lite bilder från gårdagens skotertur

Här kommer äntligen lite bilder från gårdagens härliga skotertur!

11081810_10153263042864903_741166109_n

11134284_10153263044319903_88832470_n

 

11134306_10153263041684903_489240918_n

 

 

 

Inga kommentarer


Varning för lekande barn!

Kvällsmötet är nyss slut och medan matsalen fylls inför kvällens Tippa Rätt aktiviteter sitter jag kvar i kyrksalen och reflekterar över dagen.

Imorse samlades vi allihop vid hockeyplan för uppställning inför skoterturen. Passande nog hade någon ställt ut en gul varningsskylt mitt i samlingen med texten ”Varning för lekande barn!” På något vis fastnade den texten i mitt huvud och har färgat min syn på den här dagen. För nog är vi väl egentligen bara en stor samling lekande barn som samlats här?! En skara vuxna barn som för en vecka släpper alla hämningar och bara leker! Leker med hopp och skutt i snön. Leker i matsalen. Leker i idrottshallen. Leker med snabba skotrar, vrålande motorer, skidor och snowboards. Barn som låter fartvinden piska ansiktet tills mungiporna är fastklistrade vid öronen när man susar fram över de vita vidderna!

Idag bar turen till de mäktiga fjällen. Och Gud visade oss sin vackra skapelse från dess bästa sida. Blå himmel, strålande sol och gnistrande vit snö. En stilla lycka fyllde mig när jag satt där högt uppe på en topp och blickade ut över omkringliggande berg och dalar. En känsla av frid i vissheten att allt detta storslagna och vackra är skapat av vår mäktige Far som älskar oss. Att Han som gjort allt detta stora också bryr sig om de små detaljerna i våra liv.

På väg hem igen hände det som inte får hända. Ett träd ställde sig i vägen för en av våra tolkare och orsakade en frontalkrock. Efter en stunds dramatik, omlokaliseringar i skotrar och pulkor och köbildning i skoterleden kunde vi tack och lov konstatera att både tolkare och träd klarat sig relativt bra. En svullen handled, blåmärken och en smärre chock blev dagens allvarligaste skador. Vi tackar Gud att det inte blev värre och ber om fortsatt beskydd för resten av veckan.

Väl hemma började solens många timmar göra sig påminda. Överallt ser man rosiga ansikten och solbrända näsor. Kvitton på en lyckad dag. Jag hör hur skratten och ropen från matsalen stiger och tänker igen att vi sannerligen är en skara vuxna barn här i Slussfors just nu. Barn som fullständigt hänger sig åt glädjen i att bara existera i denna Guds sällsamma värld. Så till alla er som råkar ha vägarna förbi de närmaste dagarna vill jag rikta denna uppmaning: Sakta ner. Kom in och var med. För här finns gott om lekande barn!

1 kommentar


Kom och se!

Så var det då äntligen dags för Påskläger igen! Sitter i kyrksalen och kan knappt förstå att det redan gått ett år sedan sist jag satt här. Man kommer snabbt in i Påsklägerstämningen. Förra året hade jag privilegiet att vara talare, i år har jag fått förmånen att vara bloggskribent.

Tidigt imorse lämnade jag ett Ekebyholm kantat av blåsippor och nu har jag och ca 78 andra anlänt till ett Slussfors där vintern ännu håller sitt vita grepp. Förväntningarna är på topp och som sig bör har det intensiva schemat redan dragit igång. Vid kvällsmat satt jag och såg mig runt och kunde inte låta bli att le när jag såg alla de glada återseenden som detta Påskläger innebär. Från när och fjärran har människor samlats för denna speciella vecka av social och andlig gemenskap. Vänner man inte sett på länge. Och vänner man ännu inte lärt känna.

Årets talare, Tobias och Liane Edlund har haft sitt första kvällsmöte och slagit an tonen för veckan med temat ”Kom och se”. Vi har fått följa med Andreas och Natanael i deras första möte med Jesus och ta emot inbjudan att komma och möta en Gud som ser oss precis där vi är.

Just nu pågår lära-känna-lekar i idrottshallen där merparten av oss senare ikväll ska sova. För sova behöver vi! Imorgonbitti går turen till fjälls med skotrar och skidor och gott humör. Så för nu säger jag god natt och vi hörs igen imorgon.

/Kristina Thorn

Inga kommentarer


Välkommen till Påsklägret!

Nu drar vi snart igång med Påsklägret 2015. Årets läger kommer att bli speciellt, för det är nämligen mer än dubbelt så många anmälda som vi har haft på flera år, och det innebär många nya vänner att träffa och en härlig gemenskap. Därför behöver vi alla hjälpa till så all logistik fungerar så smidigt som möjligt. För att folk som inte kunnat komma i år har vi denna blogg. Här kommer det uppdateras varje dag, så om du känner någon som vill följa oss på distans,  sprid denna blogg. För alla som har en smartphone med kamera så är det fritt fram att ta kort på hur roligt vi har det. Använd gärna hashtagen ”#påskläger2015” på Facebook, Twitter och Instagram. Skicka bilder till vänner, spela in en rolig filmklipp och låt fantasin flöda.

Det viktigaste av allt är dock dem minnen du tar med dig från påsklägret. Kanske du möter en vän för livet. Kanske utsikterna på fjället etsar sig fast på din näthinna. Kanske mötena och andakterna talar speciellt till dig.

Helt enkelt: ”Kom och se”

Inga kommentarer